fredag 9 december 2016

Juliga stickpåsar

Vad som är nästan lika roligt som att köpa nytt garn och starta upp nya projekt är att göra nya stickpåsar att förvara stickningarna i. Det finns nästan inte något som gör mig så sugen på att starta upp ett nytt projekt som att ha en ny stickpåse att fylla med garn och stickor.

På Stoff & Stil köpte jag fyra stycken "fat quarters", det är mindre bitar av mönstrat bomullsgarn. De är perfekta att köpa ifall man vill göra egna applikationer eller sy som projekt.

Jag har bara sytt stickpåsar med dragkedja innan, ungefär i formen av en necessär. Men förra året fick jag en annan variant med dragsko från Friday Studios och den är nu en av mina favoriter för mindre projekt och det var den modellen jag var ute efter att sy.

Jag sökte efter tutorial på youtube men hittade ingen som hade just den formen jag ville ha. Så jag utgick ifrån den påsen jag redan hade och de faktum att jag sytt stickpåsar innan fast av en annan modell. Först gick det sådär och jag fick sprätta en massa, jag skyller på att jag drabbades av tillfällig dumhet. Den andra påsen gick desto snabbare och vips så hade jag två stycken!
Den vänstra blev dekorerad med handknypplad spets och den andra med band ifrån Magasin Duett.
 
Båda stickpåsarna är sydda med tre sorters tyg - de röda och gröna som jag köpt som fat quarters på Stoff och Stil och ett jeansfärgat bomullstyg som är rester från min Hawthorne. Jag har klippt och sytt ihop och lagt till spetsar och band för att få variation.

Jag köpte juligt band och snörstoppar på Stoff & Stil för att använda till dragsko. Jag har inte sytt en kanal på det här viset förut så det var kul att testa något nytt. Jag gillar hur det kontrasterande fodertyget kommer fram när man drar ihop påsen. 

Den lilla påsen fick ett vadderat mellanlägg så den står väldigt stabilt själv. Den större påsen fick vara utan då den är tänkt till större projekt. Eftersom båda påsarna har snöre går det bra att t.ex. hänga dem från ett ryggstöd på en stol och ha garnet i påsen för att slippa ha påsen på golvet eller ha en garnnystan som rullar iväg.

Skorpans Bästa Sjal i Gotland från Solkustens Ullspinneri har fått flytta in i den stora påsen.


onsdag 7 december 2016

Grötvärmare

Sedan jag fick diskbråck i maj i år har jag använt min vetevärmare flera gånger om dagen. Jag sitter på den varje morgon och kväll för att lindra smärtan och mjuka upp stelheten i ryggen. 

Jag blev sugen på att komplettera med en vetevärmare att ha över axlarna så efter att ha funderat fram och tillbaka över tygval och innehåll så skred jag till verket.

 Vetevärmaren är i själva verket en grötvärmare då den är fylld med grötris. Den är sydd i en kökshandduk som min mormor har gjort. Jag var först inne på att köpa linnetyg men tänkte om när jag begrundade min gedigna samling av kökshanddukar och insåg att de skulle utgöra ett ypperligt alternativ till köpt tyg.

 
 Jag har sytt ihop vetevärmaren med rätsidan utåt. Jag vet handduken på mitten och sydde längs de två kortsidorna och ena långsidan. Jag sydde med tvillingnål eftersom det blir en så snygg och stabil söm - det ger visserligen en zickzack söm på baksidan men stabiliteten i sömmen vinner över det. Sen sydde jag fyra kanaler så att grötriset ligger i varsitt fack och därmed blir jämnare fördelat så att inte allt lägger sig i ett hörn.

 Ett handbroderat A, ena delen av min mormors initialer.
För att värma grötvärmaren stoppar man inte den i micron i 2-3 minuter. Jag läste ett tips om att ha ett glas vatten med i micron för att undvika att riset bränns. 



måndag 5 december 2016

Kuddfodral

Kökssoffan har efter ett halvår äntligen fått två kuddar!
Kuddarna köpte vi  på Ikea och de är sydda i ett glansigt vitt tyg och kan funka som färdig kudde eller som innerkudde. Jag hade lite tyg hemma och i fredags blev ett kuddfodral färdigt.

 Fodralet är sytt i ett tyg från Gudrun Sjödén som jag köpte på rea för några år sedan. Jag gillar att färgerna är så mättade men ändå så mjuka och de passar bra in med den grönvita filt som ligger i kökssoffan. Min fina farmor har vävt den och det gör mig så glad att ha den i mitt hem.

  
 Isället för dragkedja så fick kudden en övervikt kant med knappar (det heter kanske något fint men jag vet inte vad). Det tog mig ett tag att klura ut hur kanten skulle vikas när jag sydde ihop sidorna. Jag vek än hit än dit och det visade sig att jag såklart vikt rätt från början, men inga sömmar behövde sprättas i alla fall.

Knapparna är i glas och är riktigt tjocka och tunga, de kommer från min gammelfasters handarbetsgömmor som jag fick ärva en del av. Ännu en sak jag uppskattar väldigt mycket, att kunna hitta sådana perfekta små skatter bland det jag har hemma och kunna tänka att de där knapparna kom från gammelfaster Elsa. 

Beige linnetyg är inköpt som efter tvätt ska få bli fodral till den andra kudden, längtar redan efter att sy nästa!








onsdag 23 november 2016

Praline

Koftan Praline av Gudrun Johnston är min senaste färdigställda kofta.
En riktigt mjuk godsak som passar perfekt till både klänning och byxor.

Måste lägga till att det känns ganska befriande att ha kommit till en punkt där jag är bekväm med att lägga ut bilder på mig själv på bloggen där jag är helt osminkad och ostylad, tror knappt ens att jag borstat håret som nu också har en rejäl utväxt efter att jag slutat färga håret (vilket jag tror att både hår och natur tackar mig för). Jag bloggar inte för att visa upp något perfekt yttre utan för att dela med mig av mitt stora intresse och jag hoppas att det är vad ni uppskattar bloggen för.

 Jag stickade min Praline i Dandelion Rosy Sport, jag blev helt kär i det garnet efter att ha stickat Slanted Sleeven i samma garn. Garnet är lite tunnare än i originalmönstret så jag gick upp en storlek för att koftan skulle passa. Det resulterade i att den nästan blev lite först stor men det passar bra om jag vill ha klänningar med lite ärm på - som den mörkblå Moneta-klänningen jag har på bilden är ett bra exempel på.

 Jag använde precis lite över tre nystan vilket gav en garnåtgång på lite mer än 1000 meter.
Knapparna är i pärlemo som jag fått i present av Linnéa tidigare, de passade perfekt.

 Praline är som sagt en perfekt klänningskofta då den är lite kortare men jag gillar också att ha den till byxor med lite högre midja och en skir blus under. I mönstret är ärmarna tre-kvarts-långa men jag har stickat mina hellånga, de blev nästan för långa efter blockning. Men jag gillar att kunna dra ner ärmarna hela vägen ner när det är kallt ute.

Hönan ska ha tack och bock för att hon ville ställa upp på bild och så även Alicia som tog fotona.

Måste lägga till att det känns ganska befriande att ha kommit till en punkt där jag är bekväm med att lägga ut bilder på mig själv på bloggen där jag är helt osminkad och ostylad, tror knappt ens att jag borstat håret som nu också har en rejäl utväxt efter att jag slutat färga håret (vilket jag tror att både hår och natur tackar mig för).

fredag 18 november 2016

Mina Sigbart

Jag stickade två par Sigbart från Vantar för alla årstider förra året, men båda paren var presenter till andra.
Mina Ottobart (där jag kombinerade Otto och Sigbart) som jag stickade förra året började att bli lite tunnslitna här och där och har blivit lagade. Det i kombination med ett sug efter att sticka vantar och att prova att valka ett par litegrand för att få dem tjockare gjorde att jag kände att det var dags att sticka ett par nya.

Jag la upp till vantarna på vägen till Linnéa i fredags och stickade klart dem i lördagskväll, en riktig racerstickning med andra ord. Ibland är det kul när det går undan och de är redan ett par nya favoriter!

 Här är de färdigstickade men ovalkade vantarna.
De är stickade i Rauma Finull och på stickor 3mm för att få lite valkningsmån. Det gick åt 63 gram.

 Här är vantarna efter valkningen! 
Mönstret har slätats ut, som det alltid gör vid blötläggning, de har blivit tätare och lite lurvigare.
För att få längre skaft har jag lagt till zickzack-bården från Otto och jag ökar alltid fler maskor på tumkilen för att göra den större så jag har lagt till lite mönster på tummarna eftersom mina är bredare än i mönstret. 


Jag är som sagt riktigt nöjd och la faktiskt upp till ett nytt par flerfärgsstickade vantar när jag kom hem och hade ångan upp, nu får jag bara önska mig mer sticktid så de hinner bli klara till den som är tänkt att få dem i jul.


onsdag 16 november 2016

Slanted Sleeven och pelargonklänningen

De som följer mig på Instagram har inte kunnat missa att årets två stora favoriter är min knallgröna Slanted Sleeven och Moneta-klänningen i pelargontyg från Znok-design.
Båda två har varit klara ett tag men jag har inte hunnit ta några ordentliga bilder.
I helgen när jag var uppe hos Linnea med Alicia och Karin så kändes det helt rätt att fotografera denna somriga ensemble i ankeldjup snö, solsken och minusgrader!

Klänningen är en Moneta-dress från Colette.
Det här är den tredje jag sytt och med denna känner jag att jag har fått till mönstret att passa mig perfekt. Jag har kortat av livet ganska mycket för att få midjan på rätt ställe, jag har också tagit in den något i överdelen. Kjolen har jag kortat av något för att få den att hamna precis ovanför knäna. Den här är sydd utan ärm. Den första sydde jag med ärm men jag upplevde att den inte tillförde något utan bara var i vägen när jag skulle ta på mig koftor. Jag sydde näst minsta storleken och det gick knappt åt 1 meter tyg.

Slanted Sleeven har jag stickat i Rosy Sport från Dandelion Yarns  i vad jag tror är färgen Fried Green Tomatoes. Den är i alla ultraärtigt grön och garnet är underbart mjukt. Det är tunnare än vad mönstret är gjort för men jag gick upp en storlek istället. Det är en rolig kofta att sticka men jag är inte överförtjust i sättet som mönstret är skrivet på vilket på ett för mig väldigt annorlunda sätt som inte var så lätt att förstå. Fick ta hjälp av vänner som stickat den själva tidigare. 
Jag valde att inte sätta i några knappar i min då jag kände att det här är en kofta som jag alltid kommer vilja ha öppen. Då blev det finare utan knappar tycker jag eftersom knapparna annars kunde tyngt ner det ena framstycket. 

Snö och minusgrader eller sommarvärme, en piruette i den här ensmblen är aldrig fel!

Tack till Linnéa som fotograferat!

fredag 11 november 2016

Sytt till baby

När Kamilla Svanlund designade ett fantastiskt regnbågstyg som trycktes upp var jag tvungen att klicka hem en meter. När jag sedan besökte Syfestivalen i Göteborg så såg jag det fantastiska pelargontyget från Znok-design. 
Av pelargontyget har jag sytt en Moneta-klänning med mönster från Colette, men då hade jag fortfarande en meter kvar - kan tydligen inte läsa mig till hur mycket tyg som behövs.
Av tygerna har jag nu bland annat sytt två mössor med matchande dregglis. Den regnbågsfärgade har presentats till en kompis son, vars storasyster fick en pelargonmössa.
Mönstret till både mössa och dregglis har jag improviserat efter mottagarens mått, det finns en massa tips på nätet hur man ska göra att ta hjälp av.

Jag har mycket tyg kvar och planer på att sy någon body och en klänning i barnstorlek. 
Någon som har tips på var jag hittar bra mönster på det?






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Populära inlägg